Den gröna vägen

2016-06-08

Gröna transporter är inte bara bra för miljön – de gynnar också ekonomin. Och allra längst i utvecklingen har man kommit i Köpenhamn!

Länge sågs bilen som den stora framtidssymbolen, som drev både oss själva och samhället framåt. De flesta amerikanska städer byggdes till och med utan trottoarer och cykelbanor. Men nu slår forskningsrapporter fast att vi bokstavligen kommit till vägs ände och det börjar bli dags att fundera på att parkera bilen för gott. Då mår både planeten och plånboken bättre.

Ett lysande exempel på detta är Köpenhamn, där 55 procent av stadens invånare dagligen använder cykeln på väg till jobbet eller fritidsaktiviteter. Förutom att koldioxidutsläppen har minskat med 90 000 ton årligen, så visar uträkningar att varje cyklad kilometer sparar samhället cirka två kronor. Förklaringarna är flera: Det är billigare att underhålla och bygga cykelbanor än bilvägar, det blir färre trafikolyckor och det allmänna hälsotillståndet förbättras bland invånarna samtidigt som de positiva miljöeffekterna blir stora. När människor avstår från att äga en bil väljer man dessutom att i stället investera i bättre boenden, vilket också gynnar samhällsekonomin. En liknande utveckling har setts i en rad andra städer runt om i världen, bland annat i metropoler som London, Istanbul och Mexico City, som alla har satsat på bilfria zoner med bra resultat. Men om bilen ska bli kvar i garaget är det en förutsättning att kollektivtrafiken utvecklas. Allra innovativast har man kanske varit i Medellin i Colombia med ett gigantiskt liftsystem – Metro de Medellin – som fraktar invånarna fram och tillbaka i stora luftburna gondoler högt ovan staden. Den minskade biltrafiken beräknas årligen spara cirka 12 miljarder kronor i bara sjukhuskostnader.

Vi är ännu långt från det bilfria samhället men genom att höja medvetenheten om att var och en kan bidra till en förändring så har vi åtminstone slagit in på en lite grönare väg.