KINNARPS TRENDRAPPORT DEL 6. Från avskildhet till mångfald

2013-11-27

Twitter och Facebook länkar oss samman med varandra som aldrig förr, samtidigt som studier slår fast att vi blir mer och mer isolerade. Kinnarps trendrapport visar att kontor och arbetsplatser i framtiden kommer att behöva fylla andra funktioner än tidigare när nya sociala regler uppstår.

Tekniska framsteg får inte sällan oönskade biverkningar. När snabbköpet ersatte handelsboden upphörde det personliga mötet med handlaren bakom disken. Telefonen innebar att vi slutade att knacka på grannens dörr. Med bilen minskade de spontana mötena på trottoaren eller bussen.

Facebook och andra sociala nätverk och digitala medier har också förändrat våra mänskliga relationer. Forskning visar att våra nätverk visserligen har blivit större, men att kontakterna är mer ytliga. I en studie från Stanford University i Kalifornien konstateras att Facebook till och med ofta förstärker vår känsla av ensamhet:

Att se alla dessa glada människor med så många vänner riskerar att få våra egna liv att framstå som misslyckade.

Sherry Turkle, professor i datorkultur på MIT (Massachusetts Institute of Technology) i Cambridge konstaterar i sin bok Alone together att vi genom teknologin söker relationer, men samtidigt försöker att skydda oss ifrån dem eftersom intimiteten skrämmer oss.

Relationer på bredbands avstånd kan vi tryggt kontrollera, men den digitala relationens begränsningar är att den just är digital; ett tryck på gilla-knappen kan aldrig helt ersätta en uppskattande blick eller kram.

– Banden vi skapar på Internet håller oss inte samman, men de håller oss sysselsatta, skriver Sherry Turkle.

Parallellt med explosionen av sociala medier har antalet ensamhushåll ökat.

I nästan vartannat hushåll i Sverige lever i dag bara en person. I storstäderna är andelen ännu högre. I USA fanns mindre än 10 procent ensamhushåll 1950. I dag utgör de 27 procent. Antalet singelhushåll i världen ökade mellan 1996 och 2011 från 153 till 277 miljoner.

När vårt sätta att leva förändras och sociala spelregler stöps om innebär det att arbetsplatsen får en delvis ny roll. Det som tidigare var ett ställe dit många gick av strikt ekonomiska skäl förvandlas nu mer och mer till den kanske viktigaste platsen för social samvaro. Den utvecklingen sammanfaller med att det i yrkeslivet i dag läggs allt större vikt på samarbete. På arbetsplatsen handlar det mindre och mindre om individen och om att själv vara bäste dräng, utan snarare om social kompetens och lagarbete; arbetsplatsen går från att vara en plats för uppgifter till att bli en plats för projekt.

I tankeekonomin är nyckeln till framgång förmågan att koppla ihop koncept och olika idéer för att skapa något nytt och innovativt.

Studier visar också att andelen individuellt arbete successivt har minskat på arbetsplatserna och i dag bara utgör 50 procent av tiden. Men många analytiker menar att vi nu ser en förändring och de arbetsuppgifter som utförs tillsammans med andra kommer att öka, upp till 70 procent år 2030. Vad ställer det för krav på hur arbetsplatsen ska planeras?

– Samarbete måste stödjas och förstärkas, säger Jonas Hurtigh Grabe, partner i det holländska konsultföretaget Veldhoen + Company som 1997 lanserade begreppet aktivitetsstyrd arbetsmiljö.

Termen innebär i praktiken att kontoret går från att vara en arbetsplats till en mötesplats och att miljön inte längre är kopplad till individerna, utan till företagets gemensamma aktiviteter.  I framtiden måste arbetsplatserna organiseras så att spontana interaktioner uppmuntras, så att nya idéer kan diskuteras och kopplas samman och att kunskapsöverföring sker kontinuerligt.

Louise Klarsten, vd på trend- och färgagenturen Colourhouse, kallar de arbetsplatser som klarar att skapa en sådan samhörighet för Vi-kontor, där den digitala generationens entré i arbetslivet tas om hand genom nya sätt att tänka inredning. Sara Córdoba Rubino, forskare och projektledare på den holländska designstudion Booreiland, har liknande tankar:

– Om medarbetarna ändrar sina tankesätt och försöker att tänka på nätverk och gemensamt arbete kan det vara ett sätt att ta sig an framtiden och hantera marknadens nya krav, säger hon.

Den ökade öppenheten internt – mellan medarbetare och mellan avdelningar – kommer troligen att i allt högre utsträckning även gälla externt. Kunskapskällor som tidigare fanns i företaget kan nu hämtas utifrån, från det som ibland kallas kollektiv intelligens, eller Open source talent management.

– Genom hela 1900-talet var åsikten att expertisen skulle hållas inom företaget. Men med Internet finns expertisen tillgänglig utanför företagets gränser och hela världen kan bli en resurs, säger författaren och föreläsaren Don Tapscott, som bland annat har skrivit böckerna The Digital Economy och Growing Up Digital.

För att lyckas måste företagen förfina och utveckla all den kunskap som finns på Internet till något konkret som gynnar den egna affärsidén och verksamheten. Ju mer de hierarkiska arbetsplatserna med rigida strukturer löses upp och går mot självständiga kollektiv, desto mer avgörande blir nätverken i och utanför företagen. Att mycket resurser satsas på att göra den digitala kommunikationen snabb och friktionsfri finns det många exempel på. Ibland kan man dock undra om det inte går lätt till överdrift: För tre år sedan grävdes 130 mil fiberoptisk kabel ner mellan börserna i Chicago och New York till en kostnad av två miljarder kronor. Vinsten: kommunikationen mellan börserna blev tre millisekunder – tre tusendels sekunder – snabbare… Att satsa resurser på att underlätta också mänsklig kommunikation mellan medarbetare på kontoren är sannolikt väl investerade pengar.

Visste du att:

…antalet singelhushåll i världen har ökat med 80 procent på 15 år och att mer än var femte ung människa (18-24 år) i Storbritannien känner en oro inför ensamheten.

…redan på 90-talet började forskare att prata om ”Internetparadoxen”, ökat Internetanvändande kopplades samman med ökad ensamhet. Frågan är om Internet gör oss mer ensamma, eller om ensamma människor lättare attraheras av Internet?

…samarbete rankas högre än allt annat i karriären, enligt Academic Communications undersökning Career Index där 4 812 unga akademiker svarade.

… 47 procent av alla anställda säger att de inte känner sig produktiva i sitt befintliga kontor, enligt en undersökning som konsultföretaget Veldhoen + Company har gjort.