KINNARPS TRENDRAPPORT Del 3. Från brons till silversamhälle

2013-10-24

Att vi blir friskare och friskare och lever allt längre kan väl inte vara annat än goda nyheter? Nja. 65-plussarna måste ju försörjas också. Lösningen borde vara enkel: I dag vill de flesta faktiskt fortsätta att jobba högre upp i åldrarna. Men då måste arbetsmiljön anpassas och äldres kompetens tas tillvara.

Fyrtiotalisterna – eller köttberget som en före detta finansminister kallade generationen – nöjer sig inte med att mata duvor. De vandrar i Dolomiterna, lär sig Photoshop och franska, förverkligar sig själva.
– Jag tror att det ligger något i talesättet att 60 är det nya 40. Jag brukar väl säga det halvt på skämt, men faktum är att jag fortfarande kan känna mig som 30, menar Derek Barker, 61-årig vd på design- och arkitektbyrån Haskoll i Storbritannien.

– En gammal ungdom, det är jag det! Vi vill ge ett modernt intryck och det tror jag gäller för såväl kläder som möbler och färger, fortsätter han.

Allt fler äldre tycker att de har mer att ge långt efter 65-årsdagen. I en undersökning där fler än 1 000 personer från olika generationer tillfrågades svarade nära åtta av tio fyrtiotalister att de trodde att de skulle kunna arbeta efter att ha fyllt 70 år. Bland de svarande i generationen X (personer födda mellan 1961 och 1979) var andelen ännu högre. Om det visar sig att de flesta inte bara är beredda utan också vill jobba längre upp i åldrarna skulle det lösa en av välfärdssamhällets svåraste ekvationer: Hur allt fler gamla ska försörjas av allt färre yngre. 

”Det finns olika strategier för att möta och lösa dessa utmaningar men det finns ingen som kommer i närheten av betydelsen av att vi jobbar mer och längre”, skriver Mårten Blix, sekreterare och sakkunnig i regeringens Framtidskommission, i en debattartikel.

Uppmaningen har i alla fall hörsammats på ett håll – av artikelförfattarens pappa. Hans Blix fyllde 85 år i juni och pendlar till Abu Dhabi i sin roll som kärnkraftsrådgivare till Förenade Arabemiratens regering, är medlem i Vattenfalls råd för kärnkraftssäkerhet, ordförande i en internationell kommitté för Tjernobylreaktorn och skriver krönikor i nyhetsmagasinet Fokus, bland annat.
Hans Blix är möjligen extrem, men långt ifrån unik.

– Vi ser att den äldre arbetsstyrkan kommer att arbeta längre i framtiden. Här gäller det att utnyttja deras kunskap och erfarenhet. Jag tror att fyrtiotalisternas erfarenhet ger stöd åt den yngre generationen samtidigt som generation Y* kan förmedla en känsla av att vara ”cool, connected, on-line” till sina äldre kollegor, säger Ian Weddell, commercial manager, Kinnarps Storbritannien.

Men vad krävs för att den äldre generationen ska känna sig eftertraktad och välkommen, och inte likt Jack Nicholsons rollfigur i Hollywoodfilmen ”About Schmidt” väntar förgäves på att hans efterträdare ska fråga om goda råd efter avtackningen?

En nyckelfaktor är förmodligen vår syn på äldres kompetens. Om de ses som ett hinder för att släppa in en ny generation så blir uppförsbacken lång. Om inställningen i stället är att olika åldersgrupper kompletterar varandra på en arbetsplats blir utsikterna ljusare.

Faktum är att äldre generationer blir mer och mer attraktiva att rekrytera. I USA är det inte ovanligt att nyhetsankare i teve har fyllt 75. Seniora rådgivare inger respekt hos kunder. I Tyskland finns rekryteringsplattformar som ”Erfahrung Deutschland” och ”AgeBroker” som förmedlar professionell hjälp från äldre eller pensionerade specialister. De är genuint uppskattade för sina kunskaper och tankar. Men hur vi ska motivera äldre att fortsätta arbeta handlar också om praktiska, konkreta aspekter. Inkluderande design. Bättre belysning. Ergonomiska möbler. Tillgång till hörhjälpmedel.

– Vi är för första gången fyra generationer på arbetsplatserna och detta innebär att alla måste trivas och hitta sitt egna och individuella sätt att arbeta. Det är viktigt att tänka på att en 70-åring och en 20-åring har helt olika krav på arbetsplatsen, säger Henrik Axell, konceptutvecklare av Kinnarps aktivitetsbaserade arbetsmiljö.

Vi får dock inte glömma att ambitionen att arbeta högre upp i åldrarna inte delas av alla yrkesgrupper, av olika skäl. Viljan och möjligheterna till ett aktivt yrkesliv på andra sidan 70-strecket är sannolikt större för en arkitekt än för en svarvare. Men i takt med att vi rör oss mot en tankeekonomi, där tunga kroppsarbeten ofta ersätts av maskiner och intelligens är viktigare än muskler, så ökar andelen arbeten som är möjliga att utföra högt upp i åldrarna. Om man i en sådan värld förenar äldre generationers erfarenhet med ungas förmåga att tänka nytt så borde förutsättningarna för ett bra resultat öka.

– Jag tror att vi har en fascinerande tid framför oss. Det kommer att finnas fler silverhåriga människor som är friska än i den förra generationen. För många av dem, inklusive mig själv, är arbete en livsstil och jag kommer aldrig att vilja gå i pension, säger Martin Cook, chef för Interior and Graphic Design Group, BDP Storbritannien.

 

Visste du att…

…de människor som i dag är 50 år kommer att leva fem år längre än de i förra generationen.

…andelen personer i arbetsför ålder (15-64 år) inom EU kommer att halveras till år 2060.

…76 procent av de tillfrågade inom generation Y* i en undersökning efterfrågade mentorer.

* Definitionen på vilka årskullar som anses tillhöra generation Y varierar, men utmärkande är bland annat att mobiltelefoni och persondatorer har funnits i de flesta fall i nästan hela deras liv, och att Internet har varit vanligt sedan de var unga.