YOUR BODY. OUR CONCERN.

Du har bara en kropp. Den är vi rädd om.

SMÅ STEG TILL STOR UTVECKLING

ERGONOMI HAR SEDAN STARTEN 1942 legat Kinnarps varmt om hjärtat och genomsyrat allt från användarvänliga konstruktioner till träffsäkra helhetslösningar. Det var Jarl Andersson, en av grundarna, som själv gick i bräschen för det ergonomiska tänket. Som den uppfinnare han var, letande han ständigt efter små detaljer som gjorde stor skillnad. Han såg till att Kinnarps, som en av de tidigaste aktörerna, redan under tidigt 50-tal började samarbeta med ergonomer. Vi listar några av de viktigaste åren i Kinnarps utveckling av ergonomiska lösningar.

Under de senaste åren har utvecklingen, och utbudet av ergonomiska lösningar närmast exploderat. Idag kan du med Kinnarps hjälp hitta hållbara alternativ för de flesta arbetsmiljöer. Både samtiden och framtidens arbete bjuder på många utmaningar, men vi vet att design och ergonomi i allt större utsträckning går hand i hand. Det gör det lättare att välja ergonomiska produkter som främjar välmåendet på jobbet. Vi vet också att Jarl Anderssons arv och nyfikenhet för funktion och användarvänlighet lever vidare hos dagens och morgondagens Kinnarps.

SMÅ STEG TILL STOR UTVECKLING
VI LEVER SOM VI LÄR

ERGONOMI HANDLAR OM HELA MÄNNISKAN – OCH HELA FÖRETAGET. I ALLA FALL NÄR DET GÄLLER KINNARPS. SAMTIDIGT SOM FÖRETAGET UTVECKLAR, PRODUCERAR OCH SÄLJER INREDNING TILL ANDRA ORGANISATIONER ÄR MAN JU OCKSÅ SJÄLV EN STOR ARBETSPLATS. MED LIKA HÖGA KRAV PÅ ERGONOMI SOM ALLA ANDRA, ELLER HÖGRE.

HELHETSERGONOMI

HELHETSERGONOMI

Idag handlar Kinnarps ergonomiarbete snarare om välmående och hälsa, än om möbler. Med individuellt anpassade arbetsmiljöer sätter vi människan i fokus.

Ergonomi är så mycket mer än att stå, bära och sitta rätt. För oss på Kinnarps innebär ergonomi i första hand att må bra på jobbet – i huvud, kropp och själ. Av erfarenhet vet vi att det finns lika många behov som det finns medarbetare på en arbetsplats. Därför utgår vi ifrån varje individs förutsättningar.

Vi är experter på att skapa miljöer som främjar välmående ur alla aspekter. Genom flexibla lösningar, innovativ teknik och intelligenta kombinationer av stolar, bord, belysning, färgsättning och ljuddämpande åtgärder skapar vi en helhetsergonomi som är skräddarsydd efter sin användare. Flexibilitet, rörlighet och variation är våra nyckelord till det som är viktigast för oss: Att fylla våra kunders kvadratmetrar med god hälsa!

VI LEVER SOM VI LÄR

ERGONOMI HANDLAR OM HELA MÄNNISKAN – OCH HELA FÖRETAGET. KINNARPS UTVECKLAR, PRODUCERAR OCH SÄLJER INREDNING, MEN ÄR OCKSÅ EN STOR ARBETSPLATS. MED HÖGRE KRAV PÅ ERGONOMI ÄN DE FLESTA.

– JA, JAG TROR NOG ATT VI HAR HÖGRE AMBITIONER än de flesta företag när det gäller ergonomi, säger produktionsansvarig Anders Hermansson. Vi om några vet hur viktigt det är med ergonomi för att människor ska må bra och prestera.

Den höga ambitionsnivån genomsyrar hela processen – från produktion till leverans. I Kinnarps Jönköpingsfabrik har en ny lina för montering av stolsunderreden precis kommit igång.  Underredena hamnar automatiskt i rätt vinkel för montering, så de anställda slipper arbeta i onaturliga, slitsamma ställningar. Ett typexempel på Kinnarps systematiska arbete där ergonomin genomsyrar allt.

FORTSÄTTER ATT UTVECKLA
Delar av Kinnarpsfabriken har höj- och sänkbara golv för att ge rätt arbetshöjd oavsett längd. Medarbetarna kan välja om de vill sitta eller stå vid sin station. Ljuset är planerat så att det varken skuggar eller bländar, ljudet så att man kan prata i normal samtalston och verktygen är lättillgängliga och anpassade efter arbetet. Dubbelkommandon förhindrar klämskador och alla tunga manuella lyft är utbytta mot maskinella lösningar.

Anders Lundahl är nöjd.
– Jo, jag är nöjd i den meningen att produktionsmiljön har blivit riktigt bra, men det finns saker som kan bli ännu bättre. Vi fortsätter att utveckla våra ergonomiska lösningar och leva som vi lär.

COLOURWISE

Trendbarometern pekar spikrakt uppåt för individuellt utformade kontor. Det gynnar bland annat vår kreativitet, vår effektivitet och ökar vår trivsel på jobbet. Möjligheten till en personligare arbetsplats är oändlig – bara behovet och fantasin sätter gränser. Med öppet sinne och färgkoordinerade interiörer, uppbyggda av Kinnarpskoncernens varumärken Kinnarps, Drabert, MartinStoll, Materia, Skandiform och NC Nordic Care erbjuds ett brett sortiment av ergonomiska designmöbler som inspirerar till förändring.

FUNCTIONAL FOOD

Intresset för functional food – mat som optimerar kroppens funktioner, växer så det knakar. Vi tog kontakt med Anneli Hallberg, kock, hälsocoach och personlig tränare, som berättar mer om hur vi kan må bättre.

FUNCTIONAL FOOD myntades i Japan under 80-talet. I korthet innebär det att man äter mat som verkligen ger kroppen vad den behöver.

– Vi tänker inte alltid på att det vi äter ska hjälpa alla kroppens celler, muskler, hjärta och hjärna att fungera på ett optimalt sätt utan komplikationer, säger Anneli Hallberg. Vi vill vara friska och välfungerande men äter mat som inte ger kroppen vad den behöver.

Välkända matvaror inom functional food är mejeriprodukter med nyttig bakteriekultur, fiberrika bröd- och pastaprodukter och margariner med nyttiga fetter av typ omega-3-fettsyror. Men att ”addera funktionalitet” är också ett bra sätt att sälja mer produkter. Bönor, nötter och grönsaker är ypperliga exempel på naturligt funktionella livsmedel.

PLANERA DIN MAT
Hörnstenarna till en god kosthållning är att äta regelbundet, äta frukost, mycket grönsaker och dricka vatten. Begränsa socker, halvfabrikat och alkohol. Öka intaget av grönsaker, minska på kött och snabba kolhydrater.

– God mathållning handlar om planering. Ta 30 sekunder och tänk igenom morgondagens mat, så blir det enklare att hålla dig till planen.

LYSSNA PÅ DIN KROPP
Skaffa dig kunskap om functional food på nätet eller via dietist eller kostrådgivare. Anneli uppmuntrar också var och en att lyssna till kroppens signaler.

– Som individ vet man ofta bäst vilken mat man mår bra av – om du lär dig känna efter. Håll koll på hur dina tarmar mår, vilken mat som håller ditt humör i schack och fundera över hur du äter. Då är du en bra bit på väg.

TRÄNA DIG FRISK

Din kropp behöver mer än ergonomiska möbler för ett ökat välbefinnande. Specialistsjuksköterskan och träningsentusiasten Angelica Bauer har stenkoll på vardagsmotionen som gör skillnad.

De små förändringarna i vardagen gör den stora skillnaden, säger Angelica Bauer. Som att införa nya rutiner i tillvaron som tack vare kontinuitet och planering blir ett aktivt val till en bättre hälsa. Effektivt som i ”stor effekt, liten ansträngning”, men också i tid. För vardagsmotion är och ska vara enkel – både att göra och att hinna med.

– Ta cykeln till jobbet, gå av bussen en hållplats för tidigt eller ta en snabb promenad på lunchen. Byt fikat mot en nypa frisk luft och välj trapporna istället för hissen. Har du ett stillasittande arbete så res dig upp med jämna mellanrum. För den som vill rensa huvudet på lunchen, rekommenderar Angelica intervall- eller cirkelträning.

– Det är kort och intensivt men ger ändå en bra allroundträning. Intervallträning kickstartar kroppen och ger snabba resultat, förutsatt att du kör slut på dig själv. Är du nybörjare så gå ut lugnt men var aldrig rädd för att utmana dig själv. Det är då du blir starkare, uthålligare och får synliga resultat. De övriga vinsterna med en mer aktiv vardag kommer du att känna långt tidigare.

Med kroppen som främsta redskap
FUNCTIONAL FOOD
“VI TÄNKER INTE ALLTID PÅ ATT DET V I ÄTER JU ÄR DET V I BESTÅR AV.”
TRÄNA DIG FRISK
FRÅN SKRIVBORD TILL SACCO

Med kroppen som främsta redskap

Ergonomi är som bäst då vi kan anpassa vår arbetsmiljö så den ger optimalt resultat både för oss själva och för uppgiften som ska genomföras. För att göra det behöver vi förstå en del om vår makalösa kropp. Lena Lehmann, ergonom och Leg sjukgymnast lär oss vad.

RÖRELSE
Människor är i alla avseenden skapta för rörelse och våra funktioner – från nervsystem till matsmältning – är beroende av att vi rör på oss. Därför behöver vi skapa ergonomiska miljöer med flexibla och anpassningsbara arbetsredskap och möbler som ger förutsättningar för fysisk aktivitet.

ÅTERHÄMTNING
Återhämtningen är lika viktig som aktiviteten. Det räcker inte att ta ledigt under några veckor per år – aktiv vila behövs hela tiden. Ur anspänning kommer avspänning och tvärtom. En god arbetsmiljö skapar förutsättningar för återhämtning under arbetspasset.

RYGGEN
Den anatomiska konfigurationen på ryggraden har en S-liknande form som vi ska sträva efter att behålla i så stor utsträckning som möjligt när vi sitter. Det gör vi bland annat med hjälp av ergonomiskt utformade stolar samt att variera arbetsställning mellan sittande och stående.

NACKE OCH AXLAR
God ergonomi för nacke och axlar är att skapa miljöer där vi kan jobba med avslappnad nacke och axlar, ta regelbundna pauser och variera vår arbetsställning för att sätta igång blodflödet och erbjuda en god inomhusmiljö med god belysning. Möblernas utformning och individuella anpassningar ger förutsättningar för gynnsamma belastningar.

HÄNDER OCH ARMAR
Kontorsarbete är oftast inte något tungt arbete, men däremot upprepas samma små rörelser i händer och underarmar ofta under ett arbetspass. Denna typ av överbelastning förebyggs med hjälp av bra arbetsredskap och genom att byta arbetsställning då och då.

FRÅN SKRIVBORD TILL SACCO

I DAG FINNS LIKA MÅNGA SÄTT ATT JOBBA SOM DET FINNS ANSTÄLLDA. OLIKA GENERATIONER STÄLLER OLIKA KRAV PÅ SIN ARBETSMILJÖ. DEN PERFEKTA ARBETSPLATSEN MÅSTE STIMULERA BÅDE KREATIVITET OCH FLEXIBILITET – UTAN ATT INSKRÄNKA PÅ ERGONOMIN.

EN GÅNG I TIDEN VAR SKRIVBORD, robusta arbetsstolar och ovala konferensbord det självklara sättet att inreda ett kontor. Så ser fortfarande många arbetsplatser ut, men i dag jobbar många av oss lika bra i soffan eller i saccosäcken. De flesta är överens om att en varierad kontorsmiljö gör underverk för kreativiteten. Några av världens största och snabbast växande företag, som Google, Microsoft och Spotify, hyllas för sina galna kontor med hängmattor, tv-spel och pingisbord.

Jane Ahlin, ergonom på Ergo@Work och ordförande i Ergonomi & Human Factorssällskapet Sverige, rekommenderar inte att man skrota alla skrivbord till förmån för kuddrum och bollhav. Enligt en undersökning som Kinnarps och United Minds har gjort så vill fyra av fem kontorsarbetare ha tillgång till ergonomiska arbetsmöbler. Fyra av tio arbetar stående varje vecka och varannan efterfrågar hjälp från en ergonom. Synen på arbetsmiljö skiljer sig mellan olika generationer, där de äldsta är mest traditionella med fokus på ergonomi och lugn och ro. 76 procent av kontorsarbetare i åldern 51-69 år tycker att det är viktigt att ha ett eget kontorsrum medan mindre än hälften av personerna mellan 15 och 35 tycker det är en viktig fråga.

Men medvetenheten ökar även där, menar Jane Ahlin:– Jag tyckte det var större skillnad förut. Förr var unga människor ”odödliga” men i dag är man mer medvetna. Många har haft känningar av muskeltrötthet själva eller har personer som upplever detta i sin omgivning, och då blir man mer uppmärksam på hur man mår när man arbetar.

”Hemligheten är att alltid ha människor, våra liv och det vi gör i tankarna."

FRAMTIDENS MÄNNISKA I CENTRUM

Vilken roll spelar arbetsplatsens utformning för vår kreativitet? En sak beteendevetaren och ergonomiforskaren Rob Stuthridge med all säkerhet vet, är att det gäller att sätta människan i centrum.

Från ett förutsägbart och kontrollerat arbetsliv går vi till en arbetsvardag präglad av förändring. För att klara detta nya, oförutsägbara och friare arbetsliv måste individer, organisationer och hela samhällen vara på tå.

– Vi människor är kreativa och innovativa varelser till vår natur, men på våra arbeten har vi större eller mindre möjligheter att få utlopp för dessa egenskaper. Minst möjlighet har vi på arbetsplatser som präglas av kontroll, rutiner och rädsla för förändring, säger Robert Stuthridge.

OSÄKERHET BRA FÖR UTVECKLING
Han menar att den fysiska miljön ofta är en spegling av arbetsplatsens kultur. Den kan hindra eller stimulera kreativitet och hjälpa eller stjälpa organisationen att utveckla sin fulla potential. De mest framgångsrika organisationerna bejakar förändring, uppmuntrar nytänkande och använder design för att stimulera diskussioner, innovationskraft och utveckling.

FÖR HJÄRTA OCH HJÄRNA
Framtidens företagare måste förstå att ergonomi inte bara handlar om hur vi sitter, står och bär, utan om ett helhetstänkande kring organisation, teknik och människa. Arbetsplatsens utformning är ett viktigt verktyg för att ta tillvara individens potential.

– En arbetsmiljö ska tilltala både hjärta och hjärna. Utan att kompromissa med funktion måste arbetsplatser utgå från faktiska människor – vilka de är och vad de förmår både individuellt och som kollektiv. Vi måste skapa personcentrerade arbetsplatser där arbetet anpassas efter individen, snarare än tvärtom.

SAMBANDET MELLAN KONTORSTYP, HÄLSA OCH PRESTATION
FRAMTIDENS MÄNNISKA I CENTRUM
FUNKTION SKÖNHET OCH HÅLLBARHET

SAMBANDET MELLAN KONTORSTYP, HÄLSA OCH PRESTATION

Alla har upplevt hur arbetsmiljön påverkar humör, trivsel och kvaliteten på det arbete vi utför. I sin avhandling undersöker Aram Seddigh hur kontorstyp, hälsa och prestation hänger ihop.

FLER OCH FLER tillbringar dagarna i kontorsmiljö, vilket innebär att fler och fler har upplevelser, åsikter och erfarenheter kring olika typer av kontor. En sak är att tycka och gissa, en annan att mäta i vilka miljöer vi faktiskt mår och jobbar bäst. Det sistnämnda har Aram Seddigh gjort i sin doktorsavhandling ”Office type, performance and well-being”, framlagd vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. I den omfattande avhandlingen undersöker han bland annat om kontorstypen påverkar de anställdas hälsa och prestation – och i så fall hur.

MYT ATT EGET RUM ÄR BÄST
– Många människor tror att eget rum alltid är det som är mest gynnsamt för dem, men mätt i verkligheten är skillnaden jämfört med övriga kontorstyper inte stor. Kognitiva test på minnesförmågan visar att anställda som sitter i cellkontor påverkas mest av störningar, medan personer i små eller medelstora kontorslandskap klarar sig bättre. Kanske för att de lärt sig att koncentrera sig trots att de blir distraherade eller för att det egna kontorsrummet inte används på rätt sätt.

UNDERSÖKER MER FLEXIBILITET
I dag handlar kontorsinredning mindre om att möblera och mer om att ha ett helhetsperspektiv på organisationens process och arbetssätt. Aram Seddighs fortsatta forskning fokuserar på hur flexibla och aktivitetsbaserade kontor påverkar oss. De stora, historiska trenderna har länge rört sig mot att vi lever och arbetar mer flexibelt, och den utvecklingen kommer att fortsätta.

– Valmöjligheten som det aktivitetsbaserade kontoret skapar kan vara positiv för medarbetarna. Det ger en känsla av kontroll, som leder till större trivsel och mer effektivt arbete. Men ökad valfrihet ställer också nya krav på självledarskap i organisationen. Vid övergången från till exempel eget rum till aktivitetsbaserat kontor måste ledningen skapa en bra förändringsprocess där de anställda är involverade och delaktiga. Ett säkert sätt att bidra till både hälsa och prestation.

FUNKTION, SKÖNHET OCH HÅLLBARHET

Arkitekter ser ofta ergonomi som ett nödvändigt ont, snarare än som en kreativ möjlighet, menar arkitekt Giuseppe Boscherini. Han vill knyta arkitekturen tydligare till människors vardag och låta ergonomiperspektivet genomsyra designerns vision.

Arkitektur definieras som samspelet mellan funktion, skönhet och hållbarhet. Diskussionen om var tyngdpunkten ska ligga är minst 2000 år gammal, men fortfarande aktuell. När ergonomiperspektivet lyfts in i ekvationen ställs frågan på sin spets. Ska arkitekturen ge efter för ergonomin, ska ergonomin styra arkitekturen – eller kan de olika områdena samverka, kanske till och med hämta näring från varandra?

– För mig finns det ingen motsatsställning mellan ”god arkitektur” och ”god ergonomi”. Tvärtom skulle jag säga att de hänger tätt samman, och båda utgår från människan. Så i grund och botten handlar arkitektur och ergonomi egentligen om samma sak, säger Giuseppe Boscherini.

TÄNK PÅ MÄNNISKAN
Giuseppe Boscherini vill att byggnader och inredningar är tydligt förankrade i hur vi människor faktiskt lever, rör oss och arbetar. Arkitektur ska alltså, precis som ergonomi, bidra till att människor mår bra i både kropp och själ.

– Hemligheten är att alltid ha människor, våra liv och det vi gör i tankarna. Jag brukar prata om design som en process som måste vara öppen och mottaglig för sinnesintryck. Det är bara genom att förstå våra fem sinnen som vi arkitekter och designers kan skapa miljöer som är lyhörda för människors behov. Och sådana miljöer kommer också automatiskt vara bra ur ett ergonomiskt perspektiv.

HEALTHY PERSONAL UNIQUE FUTURE
”Återhämtning under dagen är betydande för hur du mår.”

OMVÄRLDSTRENDER

STEFAN NILSSON – EN AV SVERIGES LEDANDE TRENDEXPERTER HAR ETT STÄNDIGT FINGER I LUFTEN. SÅ HÄR SER HAN SER PÅ UTVECKLINGEN INOM ERGONOMI.

Trender och ergonomi känns kanske inte så självklart. Oftast tänker man på trender som kortsiktiga lösningar, och på ergonomi som effektivitet och välbefinnande på kontoret. Men ergonomi följer så klart också tidens anda.

Historiskt har kontoret förändrats. Efter första världskriget kom de första lösningarna för relationen mellan människor och maskiner. På 70-talet kom de ergonomiska stolarna. På 90-talet datorerna och runt millennieskiftet exploderade möjligheten med det mobila arbetet.

Flera trender är högaktuella nu. Den första är hälsotrenden som exploderade under 2015. Helt plötsligt skulle alla köra en löprunda på lunchen och cheferna pratade om vikten av att träna. Kontor ritades om för att uppmuntra till mer rörelse och miljöer fylldes med möbler klädda i material som påminde om sportkläder.

2015 blev året då anti-konsumtion och miljötänk slog igenom. En av världens mest inflytelserikaste personer i designvärlden, Daniel Charny, menar att vi går mot en värld där vi vill vara involverade mer i produktionen av produkten. För att känna oss mer delaktiga – och gärna genom att återbruka. Han kallar rörelsen ”makers & fixers” där allt är egengjort och motsats till massproducerat och ”quick fix”.

En strömning som kan kopplas till personifierings-trenden där allt ska vara personligt och miljövänligt. När du har varit delaktig i arbetsmiljön så kommer både ditt välbefinnande och prestationen öka. Om inte annat så får du ta en motionsrunda på lunchen.

KINNARPS NEXT OFFICE™

Idag är arbete inte det du går till, idag är arbete vad du gör. Arbetsmetodiken förändras i takt med tekniken, och de traditionella arbetsplatserna ger plats för nya.
Next Office är Kinnarps synsätt på framtidens arbetsmiljöer. Koncepten, där en möjlig lösning är aktivitetsbaserat arbetssätt (Activity Based Working= ABW) bygger på Kinnarps tolkning av forskning, nya idéer och insikter som genererar nya lösningar för den framtida arbetsplatsen. ABW är ett arbetssätt där den aktivitetsstyrda arbetsmiljön anpassas till den faktiska beläggningen och den personliga arbetsplatsen byts ut mot en mängd flexibla, funktionella och stimulerande miljöer som stödjer olika uppgifter. Graden av aktivitetsbaserat arbetssätt beror på respektive företags organisationsstruktur och medarbetare.

En vanlig dag på jobbet innebär många olika uppgifter. Dagens teknik gör det möjligt att utföra dem i olika miljöer, både på och utanför arbetsplatsen. Medan vi förr gick till arbetet, tar vi idag arbetet med oss dit vi går.

Det personliga skrivbordet kan plockas bort till förmån för flera olika typer av platsobundna arbetsrum. Små tysta rum längs öppna kontorslandskap där samtalen flödar. Olika typer av mötesrum kan placeras bredvid en lounge för mer avslappnad atmosfär och däremellan ges utrymme för spontana sammankomster.

Next Office filosofin utgår från ett helhetsperspektiv som omfattar allt från inredningslösningar till ljud, ljus, färg, luftkonditionering och teknik där varje komponent är en avgörande del för en lyckosam helhet. 

Vinsterna med den aktivitetsbaserade lösningen Next Office är många. Minskade lokalkostnader tack vare ytor som används effektivt. En mer hållbar och flexibel arbetsplats som går att anpassa till förändringar i personalstyrkan under många år framöver. Större kreativitet när det skapas plats för spontana möten. Och, inte minst, ökat välmående hos medarbetarna som får möjlighet att flytta sig mellan flera ergonomiskt riktiga miljöer – anpassade helt efter vilka uppgifter som ska utföras. 

KINNARPS NEXT OFFICE™
1

STÅ UPP FÖR DIN HÄLSA

De flesta sitter för stilla för sitt eget bästa. Höj- och sänkbara bord är en bra början. Att blanda sittande och stående regelbundet är viktigt för att bordet ska fylla sin funktion. Att stå upp tio minuter då och då låter inte mycket, men gör stor skillnad för kroppen.  Stå upp för din hälsa innan värk i nacke, axlar och rygg påminner dig om hur viktigt det är.

2

TA EN AKTIV PAUS

En kort paus en gång i halvtimmen är första steget mot ett mer hälsosamt liv. Men att ta en paus är inte samma sak som passiv vila. Tvärtom. Helst ska du röra på dig lite när du pausar. Lätt muskelbelastning sätter igång massor av positiva processer i kroppen.

3

HÅLL HUVUDET HÖGT

Vi tillbringar många timmar varje dag vid en bildskärm. Skärmen i sig är inte problemet, utan den kraftiga belastning som vi utsätter nacken för när vi lutar oss in i telefoner, iPhones och laptops. Detta kan orsaka smärta i nack- och axelpartiet, men också göra att vi blir trötta, spända och får ont i huvudet. Bästa tipset är att ta en paus från tekniken en stund. Går inte det, så gör det stor skillnad att lyfta blicken och hålla huvudet lite högre för att avlasta nacken och få en bättre kroppshållning.

4

SITT GÄRNA, MEN INTE STILLA

Har du svårt att sitta still? Grattis! Det bästa sättet att sitta är nämligen att göra det med variation, rörelse och aktivitet. Därför är det bra om du har en arbetsstol som följer din kropp istället för tvärtom, som är lätt att ställa in efter just dig och som tillåter dig att sitta på så många olika sätt som möjligt.

5

OCH SÅ DET SOM INTE SYNS

Det osynliga ljudet och ljuset påverkar dig mer än du anar. Ljud och ljus handlar mycket om planering av arbetsplatsen och är något man personligen ofta inte kan påverka så mycket. Några användbara tips kan ändå göra miljön bättre för dig. Gällande ljud är omtanke en bra utgångspunkt. Ett lågmält samtal stör mindre än ett högljutt. När vi talar i telefon har vi en tendens att prata med starkare röst än nödvändigt. Gå om möjligt undan för längre samtal.För lite ljus gör att kroppen avsöndrar melatonin som gör dig sömnig. Bra belysning är alltså en ljus idé om du vill orka hela dagen. Se till att du kan justera ditt belysningsbehov själv, med kompletterande lampor.

Fields
LÅT LJUSET GÖRA JOBBET
DEN TYSTA REVOLUTIONEN

Fields

Den modulära och flexibla möbelserien Fields är en av byggstenarna inom Next Office™- Activity Based Working - konceptet. Fields skapar möjligheter att individuellt anpassa en arbetsplats för alla personers olika förutsättningar och behov. Olle Gyllang, designstrateg på Propeller Design intervjuas:

HUR FÖDDES IDÉN TILL FIELDS?
– Konceptet Fields baseras på noggranna analyser och strategier som utförts av Kinnarps. Redan när vi kopplades in i projektet visste man därför vad man ville ha, och mitt uppdrag blev att – tillsammans med teamet på Kinnarps – hitta en lösning på ett redan identifierat behov.

VILKEN ÄR DIN TANKE BAKOM DESIGNEN?
– En stor del i arbetet med att utveckla Fields har varit att skapa bra förutsättningar för olika arbetsbehov och aktivitetstyper. Från att man vill dra sig undan och arbeta ostört och koncentrerat, eller ta en stilla paus, till möten i mindre grupper. Från det privata till det sociala, där både individen och gruppen hittar det utrymme som behövs. Konceptet består av ett stort antal moduler och funktioner där alla delar går att kombinera för att skräddarsy möblering utifrån kundens önskemål.

HUR MÖBLERAR MAN BÄST MED FIELDS?
– Jag ser det som att vi har skapat byggstenarna och möjligheterna för arkitekten att utifrån rum, behov och sammanhang utforma en bra och funktionell miljö med stor variation i både uttryck och användning.

LÅT LJUSET GÖRA JOBBET

DEN MÄNSKLIGA KROPPEN STYRS AV DEN BIOLOGISKA KLOCKAN – SOM I SIN TUR STYRS UTAV LJUSET. BELYSNING OCH LJUSSÄTTNING ÄR VIKTIGT FÖR OSS EFTERSOM VI SPENDERAR I SNITT 90% AV VÅR VAKNA TID INOMHUS.

LJUSET HAR EN ENORM EFFEKT på oss människor. Givetvis på vår syn, men även vårt humör och aktivitetsnivå. Den mänskliga dygnsrytmen är anpassad till solen. Vi är piggare och presterar bättre under dagen, och återhämtar oss på natten.

GLÖDLAMPA, LYSRÖR ELLER LED?
Vår reaktion på ljus hänger samman med ljusintensitet och färgtemperatur. Därför har egenskaperna och kvalitén på det artificiella ljuset i vår omgivning stor betydelse. Glödlampan har hela spektrat av ljusvågor, precis som dagsljuset, men är en energiineffektiv ljuskälla. Ett lysrörsljus har inte samma spektra, och har därför inte samma effekt på vårt ljusbehov. Vissa ljuskällor är känsliga för växelström, viket skapar ett subliminalt flimmer som kan ge huvudvärk och skapa upplevelsen av stress. 

De nya LED-lamporna är ett bra alternativ, då de är energieffektiva, har väldigt bra färgåtergivning och låg mängd subliminalt flimmer. Det viktigt att vara noggrann i sitt val av LED lampor, då kvalitén kan skifta väldigt mycket.

HUMAN CENTRIC LIGHTING – BIOLOGISKT EFFEKTIVT LJUS
Belysningen har även icke-visuella effekter. Human Centric Lighting är sk dynamiskt ljus där man kan variera både belysningsstyrka och ljusfärg över dagen, vilket kan stödja den mänskliga dygnsrytmen, öka koncentrationen, förebygga sömnproblem och förbättra vårt allmänna välbefinnande. Sådana lösningar i skolor, på kontor och sjukhus kan ge studenter, personal och patienter ökad energi och motivation. I länder med lite dagsljus under vintermånaderna kan en justerbar färgtemperatur reducera vinterdepression och andra säsongsrelaterade sjukdomar.

THORBJÖRN LAIKES GODA RÅD TILL EN BRA LJUSMILJÖ PÅ ARBETSPLATSEN.

DAGSLJUS ÄR BÄSTA KÄLLAN
Fönster är den absolut bästa ljuskällan man kan ha. Det finns inget annat ljus som ersätter dagsljuset helt och hållet.

MYCKET LJUS, MEN INTE BLÄNDANDE
Det bästa är indirekt ljus, som sätts via väggar och tak. En bländande lampa kan ha direkt negativ inverkan på kroppen, då vi parerar ljuset, vilket i sin tur ger en felaktig arbetsposition.

BLANDA LJUSKÄLLOR
Lysrörsljus ger bra allmänljus. Blanda med den nya typen av smalstråligt diodljus som du kan använda att skulptera ljus och skuggor i rummet med.

LJUSSÄTT RÄTT
Bra armaturer har reflektorer som motverkar bländning. För att inte ge blänk och reflektioner i skärmar, bör de placeras takhängda med indirekt ljus, strax bakom själva arbetsplatsen.

KOMPLETTERA MED PERSONLIGT LJUS
Alla människor har olika ljusbehov. Det är viktigt att kunna styra sitt personliga ljusbehov. En skrivbordslampa kan vara lösningen.

ÅLDERN PÅVERKAR OSS
Ljus är oerhört viktigt för unga människor, då närsynthet kan uppstå vid dåligt ljus. Vid åldern 40+ blir ljusbehovet allt större, och en ökad ljusmängd är ett vanligt behov.

DEN TYSTA REVOLUTIONEN

Eftersom det varken syns eller går att ta på, är ljudet en viktig ergonomisk komponent som ofta glöms bort. Lisbeth Forsberg, akustikansvarig hos Kinnarps, tycker det är dags att höja rösten om ljudet.

Alla ljud är inte oljud, och total tystnad är sällan att föredra. Vissa ljud vill och behöver vi faktiskt höra så bra som möjligt. Att vi dessutom är olika känsliga för ljud, och uppfattar dem på väldigt olika vis, är några av de faktorer som gör ljud till ett komplext ämne inom helhetsergonomin.

– Vi vet att ljudet påverkar vår prestationsförmåga, att det kan orsaka stress, huvudvärk och koncentrationsproblem, men även fysisk smärta i axlar och nacke. Samtidigt är ljudet oundvikligt på våra arbetsplatser.

SKÄRMA AV BULLER
Det går att göra mycket med ljudmiljön om man bara uppmärksammar den och blir medveten om hur den påverkar oss. En flexibel miljö med flera olika ljudrum det allra bästa för att skapa en bra arbetsmiljö, och här fyller mobila ljudabsorbenter en viktig funktion.

– Fördelen med skärmar, förutom att de dämpar ljud, är att de också gör kontoret flexibelt och möjligt att anpassa efter nya behov, säger Lisbeth Forsberg. Särskilt noga ska man vara med att skärma av runt maskiner och områden som bullrar, surrar eller bara låter lite extra. Skärmar mellan olika arbetsplatser dämpar ljuden i ett kontorslandskap, utan att man förlorar fördelarna med ökad närhet och kommunikation.

– Jag har under åren uppmärksammat flera exempel på miljöer där ljudergonomin helt glömts bort. Nu ser jag istället många positiva tecken på att utvecklingen går åt rätt håll. Det är något av en tyst revolution på gång.

Det handlar om människan.