Varning för sittfällan!

”Väg inte på stolen!” Alla har vi fått den tillsägelsen som barn. Det kröp i kroppen och var så in i hoppsan svårt att låta bli. Om ortopeden och ergonomen Dr Dieter Breitheckers kunskaper hade varit mer utbredda skulle uppmaningen inte skrikits lika ofta. Lär av barnen! Uppmanar han och varnar oss alla för sittfällan. Den får oss bara att må sämre.

– Barns naturliga rörelsebeteende, hoppa i vattenpölar, gegga i lera, klättra i träd eller väga på stolen, har ett syfte: att organisera den kroppsliga utvecklingens kvalitativa förlopp. Det betyder att barnens naturliga sittbeteende borde inspirera oss vid utformningen av fysiologiska sittförhållanden. Vi vuxna feltolkar ständigt barnens kroppsbeteende, menar Dr Dieter Breithecker, chef för Bundesarbeitsgemeinschaft für Haltungs- und Bewegungsförderung e V (Federal Institute for Posture and Mobilisation Support) i tyska Wiesbaden.

– Egentligen handlar det om en sund orolighet. Rörelse är ett absolut måste för att kropp och själ ska kunna utvecklas harmoniskt.Vi vuxna kan och måste lära oss av detta. Människor som främst arbetar sittande behöver en regelbunden rytmisk växling mellan avlastning och belastning. Det är precis vad barnen får när de väger på stolen. Naturliga kroppsliga aktiviteter är avgörande både för större välbefinnande och högre produktivitet.

Dr Dieter Breithecker har forskat en hel del om sittande, hälsa och välbefinnande. Han är bekymrad över att somliga ergonomer fortfarande tänker antropometriskt,det vill säga definierar förhållanden mellan sitthöjd, sittdjup och ländryggshöjd så att de ska motsvara kroppsmåtten hos de flesta av oss. Och att de sedan tar fram siffror som kan användas vid tillverkningen av sittmöbler.

– Men människan är ingen stel mätenhet och kan inte normeras och därför finns det inga personer som passar till de normerade stolarna. Jag arbetar för en helhetssyn av människan, mitt synsätt är antropologiskt. Vi behöver ”ergodynamiska” lösningar, sittmöbler som anpassar sig efter människans rörelsebehov och inte tvärtom. Ett ergonomiskt tänkande måste sätta hela människan i centrum, inte bara kroppsmåttet.

Det räcker inte att stolen bara medger rörelse i höftlederna. Nej, menar Dr Dieter Breithecker. Han propagerar i stället för en fritt flytande sittyta som automatiskt anpassar sig till kroppens naturliga rörelser.

– Enligt mitt sätt att se är arbetsstolar med freefloatmekanik ur antropologisk-ergonomisk synvinkel klart överlägsna dem med enkel synkronmekanik. Särskilt för människor som jobbar på kontor åtta timmar om dagen, säger han.

Sittandet är visserligen individuellt men det är viktigt för alla människor att kunna röra sig fritt. Dr Dieter Breithecker påpekar att det byte av sittställning som blir möjligt – och som man inspireras till – när man sitter på en arbetsstol med freefloatmekanik, det vill säga kraftfulla bäckenrörelser och samtidig ordentlig fot- och bendynamik, skapar en kontinuerlig blodcirkulation samt en balans mellan muskelavslappning och muskelspänning.

När en välavvägd muskelaktivitet inträder stimuleras receptorer i leder, senor och muskler och skickar budskap om detta vidare till hjärnan. Det gör att man mår bättre, koncentrerar sig lättare och självklart får större arbetsförmåga.

Lotta Jonson