Akustik – en individuell historia

Hörseln kan vi aldrig stänga av. Bland det viktigaste i kontorslandskapet är därför ljudmiljön. Att akustiken upplevs som bra av de som arbetar på kontoret. Men ljud uppfattas olika, vilket planeringen måste utgå från.

Ljud är komplext. Upplevelsen av det är ytterligt subjektiv. Den första åtgärd som måste till för att skapa god akustik i ett öppet kontor är därför en behovsanalys, där helst alla berörda ska komma till tals.Vad ska egentligen uppnås? Vad är bra akustik,enligt de som jobbar på kontoret?

– Problematiken är aldrig likadan från det ena kontoret till det andra, säger Alf Berntson, civilingenjör med inriktning på akustik på konsultföretaget Artifon i Göteborg.
Akustikkonsulterna hos Artifon jobbar inte enbart med ljud på kontor, utan främst med miljöer där ljud är huvudsaken, som opera- och konsertlokaler. Men kontoren,särskilt de öppna landskapen, blir ett alltmer angeläget område. Avgörande är om människorna i en kontorsmiljö jobbar mest tillsammans eller var och en för sig. Om alla hela tiden sitter i telefon, var och en med sina kontakter, så blir det snabbt akut att skärma av ljudet mellan medarbetarna. Ingen vill höra alla de andra, utan ostört kunna koncentrera sig på de egna samtalen. Men om alla istället samarbetar, hela tiden måste kommunicera med varann, finns inte samma behov av avskärmning. Tvärtom kan jobbet då försvåras.

– Behovsanalysen är avgörande, säger Alf Berntson. Teknikerna för att sen lösa de akustiska problemen är väl etablerade. Det handlar om materialval i väggar, golv och inredning. Om att ställa upp skärmar mellan vissa arbetsplatser. Och om metoder för att ytterligare dämpa ljud där det behövs. I större lokaler kan läggas ett grundbrus, en ljudmatta, som gör att grannens röst försvinner i det allmänna sorlet. En metod som dock inte lämpar sig lika bra i mindre lokaler, där bruset kan uppfattas som enbart störande.

– Ljud upplevs ofta omedvetet, förklarar Alf Berntson.Vi har stött på fall där människor plötsligt fått ont i nacken och klagat över drag.Vilket visat sig bero på att de tolkat visst bakgrundsbrus som ventilationsljud. Och omedvetet börjat känna av drag från en anläggning som inte ens fanns. I takt med de digitala ljudteknikernas frammarsch ökar också möjligheterna att mer radikalt laborera med bakgrundsljuden. Att ”skulptera” med ljud på liknande sätt som vi är vana vid när det gäller ljus. Åke Parmerud,tonsättare och Olle Niklasson,musikteknikjournalist, driver en ljudarkitektonisk verksamhet, Audiotechture.Där rumsligheter kan mejslas fram via ljud och bakgrundsljudet aktiveras. Det handlar då om subliminala ljud. Som finns omkring oss, men som vi knappast hör. Inte minst just fläkt- och andra installationsljud, som gör oss trötta, mentalt lätt avtrubbade, utan att vi ens märker det.

Audiotechtures metod är att att maskera de dåliga ljuden med svaga ljudmixar av bra ljud, ofta från naturen.Vind, porlande vatten, fågelsång. Nivåerna är extremt låga, men undermedvetet märker vi skillnaden. Naturljuden är stimulerande, de gör oss pigga och vakna. Även den allmänna rumsupplevelsen kan påverkas. Ett rum uppfattas enligt ljudarkitekterna som större om där förekommer utomhusljud.Väggar ”rivs” med hjälp av ljud.

– Detta är bara början, säger Åke Parmerud. Rumsskapandet med ljud har stor potential.

Ingrid Sommar